Språk
Kurdiska studier · 3

Det kurdiska språket och dess dialekter

Kurdiska talas av omkring 26 miljoner människor i ett dialektkontinuum. I Simkos hembygd kring Urmiasjön möts dess två stora skriftformer, kurmanji och sorani.

Klassificering

En familj av dialekter

Kurdiska (Kurdî, کوردی) är ett nordvästiranskt språk, besläktat med persiska, baluchi och zazaki inom den indoeuropeiska familjen. Dess varieteter bildar ett dialektkontinuum: närliggande dialekter förstår varandra lätt, medan avlägsna kan vara svåra att förstå. Sammantaget har de omkring 26 miljoner modersmålstalare, och kurdiska är officiellt språk i Irak.[1]

Varieteter

De viktigaste varieteterna

Källa: [1]

Nordkurdiska

Kurmanji

Den mest utbredda varieteten, i Turkiet, Syrien, norra Irak (Duhok), nordvästra Iran, Kaukasus och bland Khorasans kurder. Simko och Shikak talade kurmanji.

Centralkurdiska

Sorani

Talas i irakiska Kurdistan (Sulaymaniyah, Erbil) och västra Iran (Mahabad, Sanandaj). Dialekter är bland annat mukri, ardalani, sulaymani och hewleri.

Sydkurdiska

Xwarîn

Talas kring Kermanshah, Ilam och Khanaqin, bland annat kalhuri, feyli och laki.

Närbesläktade språk

Zazaki och gorani

Nordvästiranska språk som talas av flera miljoner kurder. Gorani (hawrami) var litteraturspråket vid Ardalans hov.

Skrift

Alfabet

Kurmanji skrivs främst med det latinska Hawar-alfabetet, skapat av Celadet Bedirxan 1932. Sorani använder en kurdisk form av det arabiska alfabetet som skriver ut alla vokaler. I Iran skrivs både kurmanji och sorani vanligen med det arabiska alfabetet.[1][7]

Latinskt (Hawar)

Zimanê kurdî

Arabiskbaserat

زمانی کوردی

Västazarbaijan

Dialekterna i Urmia och Mukriyan

Kurderna i provinsen Västazarbaijan talar båda de stora varieteterna: kurmanji i norr och sorani i söder.[4] Kurmanji är språket i Maku, Khoy, Salmas, Urmia och bergsområdena Somay och Bradost, Shikaks hemtrakter. Dess ordförråd har formats av lång kontakt med azeriturkiska, persiska och arabiska.[5]

Söder om Urmiasjön ligger Mukriyan, uppkallat efter mukriemiratet, där soranis mukridialekt talas i Mahabad, Bukan, Piranshahr, Oshnavieh och Sardasht, och utanför provinsen i Baneh och Saqqez.[2][3] Mukri är en av de mest studerade kurdiska dialekterna och har en rik litteratur.[2] Oshnavieh, där Simko dödades, ligger nära den linje där kurmanji och sorani möts.

Kurmanji (nordkurdiska) / Sorani, mukridialekt (centralkurdiska)Lake UrmiaIraqTurkeyIRANMakuKhoySalmasChahriqKohnashahrTasujTabrizUrmiaOshnavieh (Shino)NaqadehMahabadMiandoabMaraghehPiranshahrBokanSardashtBanehSaqqezKurmanji (nordkurdiska)Sorani, mukridialekt (centralkurdiska)Viktiga platser i Simkos livUngefärlig. Inte skalenlig.
Ungefärlig utbredning av kurmanji och sorani (mukri) kring Urmiasjön. I regionen talas även azeriturkiska, assyriska och armeniska.<a href="#ref-4">[4]</a><a href="#ref-3">[3]</a>
Ordförråd

Jämförelse av ord

Enkla ord visar hur nära besläktade kurdiska och persiska är, och hur kurmanji skiljer sig från sorani.

BetydelseKurmanjiSoraniPersiska
vattenavawâb
brödnannannân
dagrojrojruz
bergçiyakêwkuh
husmalmałxâne
mordê, dayikdaykmâdar
jagezminman
brabaşbaşxub
tackspassupassepâs, merci
kurdiska språketKurmancî, KurdîKurdîKordi
Grammatik

Kurmanji och sorani: de viktigaste skillnaderna

Kurmanji har kvar grammatiskt genus och ett kasussystem för substantiv och pronomen; därför heter ”jag” som subjekt ez och annars min. Sorani har förlorat genus och kasus, markerar bestämda substantiv med ändelsen -eke och använder små enklitiska pronomen som inte finns i kurmanji. Båda använder i dåtid ett splittrat ergativt mönster som ärvts från äldre iranska språk.[1][6]

Referenser

Källor och vidare läsning

  1. "Kurdish language." <i>Wikipedia</i>. <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Kurdish_language">en.wikipedia.org/wiki/Kurdish_language</a>
  2. Ergin Öpengin, <i>The Mukri Variety of Central Kurdish: Grammar, Texts, and Lexicon</i>, Reichert, 2016.
  3. Haidar Khezri Asadpour, "Cross-dialectal diversity in Mukri Kurdish," <i>Journal of Linguistic Geography</i>, 2021.
  4. "Kurmanj Kurds in Iran." <i>KurdShop</i>. <a href="https://kurdshop.net/en/geography/1337">kurdshop.net/en/geography/1337</a>
  5. H. Esmailzade Bavany and G. Tayyebzad, "Arabic words in the Kurmanji dialect of Urmia and northern West Azerbaijan," <i>Pazhuheshnameh-ye Adabiyat-e Kurdi</i>, 2022.
  6. D. N. MacKenzie, <i>Kurdish Dialect Studies</i>, 2 vols., Oxford University Press, 1961–62.
  7. Celadet Bedirxan and Roger Lescot, <i>Grammaire kurde</i>, 1970.

Tillbaka till Simko Shikaks historia

Läs hans historia