En familj av dialekter
Kurdiska (Kurdî, کوردی) är ett nordvästiranskt språk, besläktat med persiska, baluchi och zazaki inom den indoeuropeiska familjen. Dess varieteter bildar ett dialektkontinuum: närliggande dialekter förstår varandra lätt, medan avlägsna kan vara svåra att förstå. Sammantaget har de omkring 26 miljoner modersmålstalare, och kurdiska är officiellt språk i Irak.[1]
De viktigaste varieteterna
Källa: [1]
Kurmanji
Den mest utbredda varieteten, i Turkiet, Syrien, norra Irak (Duhok), nordvästra Iran, Kaukasus och bland Khorasans kurder. Simko och Shikak talade kurmanji.
Sorani
Talas i irakiska Kurdistan (Sulaymaniyah, Erbil) och västra Iran (Mahabad, Sanandaj). Dialekter är bland annat mukri, ardalani, sulaymani och hewleri.
Xwarîn
Talas kring Kermanshah, Ilam och Khanaqin, bland annat kalhuri, feyli och laki.
Zazaki och gorani
Nordvästiranska språk som talas av flera miljoner kurder. Gorani (hawrami) var litteraturspråket vid Ardalans hov.
Alfabet
Kurmanji skrivs främst med det latinska Hawar-alfabetet, skapat av Celadet Bedirxan 1932. Sorani använder en kurdisk form av det arabiska alfabetet som skriver ut alla vokaler. I Iran skrivs både kurmanji och sorani vanligen med det arabiska alfabetet.[1][7]
Zimanê kurdî
زمانی کوردی
Dialekterna i Urmia och Mukriyan
Kurderna i provinsen Västazarbaijan talar båda de stora varieteterna: kurmanji i norr och sorani i söder.[4] Kurmanji är språket i Maku, Khoy, Salmas, Urmia och bergsområdena Somay och Bradost, Shikaks hemtrakter. Dess ordförråd har formats av lång kontakt med azeriturkiska, persiska och arabiska.[5]
Söder om Urmiasjön ligger Mukriyan, uppkallat efter mukriemiratet, där soranis mukridialekt talas i Mahabad, Bukan, Piranshahr, Oshnavieh och Sardasht, och utanför provinsen i Baneh och Saqqez.[2][3] Mukri är en av de mest studerade kurdiska dialekterna och har en rik litteratur.[2] Oshnavieh, där Simko dödades, ligger nära den linje där kurmanji och sorani möts.
Jämförelse av ord
Enkla ord visar hur nära besläktade kurdiska och persiska är, och hur kurmanji skiljer sig från sorani.
| Betydelse | Kurmanji | Sorani | Persiska |
|---|---|---|---|
| vatten | av | aw | âb |
| bröd | nan | nan | nân |
| dag | roj | roj | ruz |
| berg | çiya | kêw | kuh |
| hus | mal | mał | xâne |
| mor | dê, dayik | dayk | mâdar |
| jag | ez | min | man |
| bra | baş | baş | xub |
| tack | spas | supas | sepâs, merci |
| kurdiska språket | Kurmancî, Kurdî | Kurdî | Kordi |
Kurmanji och sorani: de viktigaste skillnaderna
Kurmanji har kvar grammatiskt genus och ett kasussystem för substantiv och pronomen; därför heter ”jag” som subjekt ez och annars min. Sorani har förlorat genus och kasus, markerar bestämda substantiv med ändelsen -eke och använder små enklitiska pronomen som inte finns i kurmanji. Båda använder i dåtid ett splittrat ergativt mönster som ärvts från äldre iranska språk.[1][6]
Källor och vidare läsning
- "Kurdish language." <i>Wikipedia</i>. <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Kurdish_language">en.wikipedia.org/wiki/Kurdish_language</a>
- Ergin Öpengin, <i>The Mukri Variety of Central Kurdish: Grammar, Texts, and Lexicon</i>, Reichert, 2016.
- Haidar Khezri Asadpour, "Cross-dialectal diversity in Mukri Kurdish," <i>Journal of Linguistic Geography</i>, 2021.
- "Kurmanj Kurds in Iran." <i>KurdShop</i>. <a href="https://kurdshop.net/en/geography/1337">kurdshop.net/en/geography/1337</a>
- H. Esmailzade Bavany and G. Tayyebzad, "Arabic words in the Kurmanji dialect of Urmia and northern West Azerbaijan," <i>Pazhuheshnameh-ye Adabiyat-e Kurdi</i>, 2022.
- D. N. MacKenzie, <i>Kurdish Dialect Studies</i>, 2 vols., Oxford University Press, 1961–62.
- Celadet Bedirxan and Roger Lescot, <i>Grammaire kurde</i>, 1970.